Kristian Krekovic in Sweden, 1948-1952

Darko Zubrinic, Zagreb, Croatia, 2007

Here we collected some of the works of art by Kristian Krekovic during the time of two or three years that he spent in Sweden, upon invitation of King Gustav Vth in 1948. Krekovic was there with his wife Sina. He has been invited in order to make portraits of the King and of the Royal family, but till now we have no information about these portraits. Our attempts to find any of the portraits by contacting the of the Royal Court in Stockholm were unsuccessful. We obtained negative answers to our inquiries. However, it was by the end of 2008 that the Society Amigos del Museo Krekovic in Palma de Mallorca published a photo of the portrait:

Gustav V, Swedish King, portrayed by Krekovic in Stockholm in 1948, source www.kristiankrekovic.com

According to Krekovic's published testimonies (see e.g. the monograph [Gaspar Sabater], or the master thesis [Ingeborg Möller Rizo]), he indeed portrayed the King himself. Furthermore, Krekovic recounted how he decided to make just a rough sketch of King's portrait first, who at that time was already an old man, at the age of 90. But the King, to Krekovic's amazment, grabbed one of his legs with his hands, and placed it around his neck! Afterwards Krekovic demenaged to Malmö on the south of Sweden, where he portrayed his friend August Schmitz with his family, an Italian ambassador Ake Lindahl, and others. Krekovic also sketched a portrait of a famous Swedish writer Axel Munthe, when he was in a hospital (this sketch can be seen in the monograph [Gaspar Sabater]).

Below we can see two portraits of Mr. August Schmitz (1889-1955) by Kristian Krekovic. They got acquainted and made friends in Italy in 1946-47 when Schmitz worked there. At that time he was a director Malmö. The first portrait is from Milano. They were in frequent contacts in Sweden when Kristian and Sina lived in Malmö. Krekovic portrayed the whole family of Schmitz there (8 persons) on large format (cca 1 x 1½ m). The second portrait of August Schmitz was made in Malmö probably in 1952. These portraits are exhibited on this we by permission of Mr. Arne Schmitz, the son of Mr. August Schmitz.

 

Engela Wennerlund


Engela Wennerlund (Kristian Krekovic, 1948);
These portraits are exhibited in this way
by permision of Charlotte Wennerlund, her granddaughter

 

August Schmitz (1889-1955), portrayed by Krekovic in Malmö, Sweden, around 1952.

August Schmitz, portrayed by K. Krekovic in 1947 in Milano, Italy

Arne Schmitz (born in 1928), portrayed by K. Krekovic in Malmö in 1952

Fru Ulla Schmitz (born in 1928) portrayed by K. Krekovic in 1952.

 

Ulla Schmitz, born in 1928, portrayed by K. Krekovic in 1950.

 

Falsterbo portal (near Malmö) painted by K. Krekovic around 1953.
Inscription: Sic Deus pro nobis quis contra nos.

 

A view to a golf playground Falsterbo with Öresund on the background,
painted by K. Krekovic around 1953.

 

Fru Eina Schmitz, wife of August Schmitz, portrayed by K. Krekovic in 1948-1949.

 

Dr. N.F. Ekberg (1898-1978), portrayed by K. Krekovic in Limhamn (a part of Malmö)
in 1953 - 1954

 

 

Publicerad 2006-01-18 02:30

Tavlan som glömdes bort

I åratal har den stora målningen av Algot Johansson stått undanskymd i ett förråd. Den målades av en av tidens stora porträttmålare, Kristian Krekovic, som porträtterat storheter som drottning Elizabeth II, Mahatma Gandhi och Gustav V.

KONST. Men alltså också Borås konfektionskung Algot i frack och ordnar.

Historien om hur en jättemålning av konfektionsimperiet Algots grundare totalt glömts bort, är i sanning en smula märklig.

I flera år har den stått i ett förråd på Textilmuseet, utan att någon egentligen tänkt så mycket på den. Att den tidigare fört en äventyrlig tillvaro vittnar en ful reva i duken om.

Idag, när sloganen "Säg Algots-det räcker" är ett minne blott, är det få som bryr sig om textilkungens osannolika framgångssaga. De som gör det, alltså Textilmuseet, har redan stora portätt både av Algot och hans fru. Så har Kristian Krekovics monumentala målning av Algot blivit bortglömd.

Hade det inte varit för att lundaforskaren Jozo Babic kontaktat Sture Magnusson i Viared hade den varit det än.

Var tvungen att stå
Jozo Babic är nämligen på jakt efter målningar av Kristian Krekovic och har fått veta att denne 1950 var i Borås och porträtterade Algot Johansson.

- Han var i Stockholm där han målade av Gustav V, säger Sture Magnusson.

Han målade inte bara kungen. Drottningens omstridde livläkare, Axel Munthe, och ambassadör Åke Lindahl var andra svenskar han porträtterade.

- På något sätt måste Algot ha fått kontakt med honom, säger Sture Magnusson.

Som tidigare anställd på just Algots minns Sture Magnusson hur Algot klagade på att han fick stå medan porträttet målades eftersom konstnären ville ha det så.

Men att det handlade om en berömd konstnär som målat av såväl drottning Elizabeth II, spanska kungafamiljen som Mahatma Gandhi och drottning Helena av Rumänien har han inte vetat förrän nu.

Att han kostade multum att anlita lär säkert inte ha bekymrat Algot vid denna tid, även om han var känd för att aldrig slänga ut pengar i onödan.

Hängde i styrelserummet
På det stora porträttet står Algot klädd i frack med kungliga Vasaorden samt den finska orden Vita rosen på bröstet.

Han ser ganska nöjd ut och vid denna tid hade Algot all anledning att vara det, fattigpojken från Roasjö hade blivit en av Borås verkligt stora industriledare.

- Jag minns att porträttet hängde i styrelserummet bakom ordförandestolen där Algot satt på mötena, säger Sture Magnusson.

Den mäktige blickade ut över den församlade styrelsen i så att säga dubbel upplaga.

Vad som sedan hände med målningen vet man inte på Tekomuseet.

Vid Algots nedläggning försvann målningen ur styrelserummet när Proteko tog över, och enligt uppgift hamnade den av okänd anledning i det nuvarande Pulsen-huset.

Har redan ett
När Wigar Bartholdson tog över och restaurerade byggnaden kom målningen till Textilmuseet.

- Vi vet inte riktigt vad vi skall göra med den, vi har ju redan ett porträtt på Algot, säger Göran Anderson, intendent på Textilmuseet.

Frågan är också vems målningen egentligen är.
- Den finns inte i museets inventarieförteckning och frågan är om vi över huvud taget ens kan få den, säger Göran Anderson.

Det kan vara så att målningen, som sitter i en gigantisk guldram, fortfarande tillhör familjen, det vill säga Algot Johanssons dödsbo som idag företräds av barnbarnen.

Konstnär från Tuzla
Konstnären Kristian Krekovic, som var av kroatiskt ursprung, föddes 1901 och växte upp i staden Tuzla i Bosnien.

Han studerade vid akademin i Wien och bodde sedan några år i Paris där han främst ägnade sig åt porträtt av den tidens kändisar. Han lär ha utfört över 300 porträtt.

Vid andra världskrigets utbrott flyttade han till Belgrad och byggde upp ny ateljé. Vid bombningarna av Belgrad blev denna helt förstörd och 20 års arbete gick förlorat för konstnären.

Men han fortsatte måla, bland andra alltså Algot, och var verksam till sin död 1985.

- Han lär ha målat fler boråsare, säger chefen för Textilmuseet, Rolf Danielsson.

Lennart Wiel-Hagberg
lennart.wiel-hagberg@bt.se
033-7000702


The newpapers Borås mentioned Krekovic's portrait of Algot Johansson from 1950 (?)

 

 Algot Johansson, portrait by Kristian Krekovic around 1950, nearly 3 m high;
many thanks to Mr. Sture Magnusson (on the right photo) for kind help

 

I express my sincere gratitude to the family of Mr Arne Schmitz, Sweden, for permission to publish the portraits from his collection. Also many thanks to Mr. Jozo Babic who kindly sent me the photos.

 

Kristian Krekovic's portrait of his wife Sina, Sweden, 1949;
my gratitude Mr. Aleksandar Djordjevic, Stockholm, for sending me the photo and for his kind permission to reproduce it on this web



Kristian Krekovic's portraits exhibited in Sweden upon the initiative of Ljerka Galic 


Portrait of a daughter of August Schmitz, Sweden 1948, by Kristian Kreković.
Photo by the courtesy of Ljerka Galic.


Dedication by Kristian Kreković written in Swedish:
To dear family of director August Schmitz, in gratitude for their hospitality,
from Croatian painter Kristian Kreković, Malmo, Maj 1948.



Portrait of a girl in Malmo, Sweden, 1949. Photo by Zacheroni/Glasnovic. Source mojahrvatska.vecernji.hr




Dedication written by Kristian Kreković in German:
To dear family of director August Schmitz in gratitude for big and heartful help
to a person of broken artistic life, Kristian Kreković, Malmo, Mai 1948.

 

 

Kristian Kreković

Iznimnom zaslugom Elizabete Glasnović Raguž (članice Upravnog odbora Saveza hrvatskih društava u Švedskoj) stupilo se u vezu s nasljednicima obitelji švedskog poduzetnika Augusta Schmitza, koji je Krekoviću i njegovoj supruzi Sini pomogao u "ponovnoj izgradnji razorenog umjetničkog života", kako je i naveo na zahvalama na portretima njegove djece blizanaca: na švedskom jeziku u lijevom uglu na slici djevojčice i na njemačkom jeziku u lijevom uglu na slici dječaka!

Jedanaest portreta koji su 20. listopada 2017. u kulturnom centru Europaporten Malmou prvi put nakon skoro 70 godina od nastanka izloženi i predstavljeni švedskoj (nasljednici, predstavnici diplomatskih predstavništava) i hrvatskoj kulturnoj javnosti ljubaznošću unuke, potvrdilo je svu svježinu slikareva novog početka nakon niza tragičnih događaja koji su pratili prvu polovicu njegova života.

Moćni Krekovićev potez

Ova ulja na platnu odišu svim žarom moćnog Krekovićeva poteza: boje su svijetle i prodorne, modeli su obučeni u prozračne tkanine žućkastih i ružičastih tonova, vedri izrazi njihovih lica odišu bezbrižnošću poslijeratnog uzleta koji je prešao i na Krekovića.

"Oduševio me ovaj slikar zbog zanimljive i bogate biografije koja bi mogla vrlo lako biti scenarij biografskog filma. Osobno smatram kako i na svakog ljubitelja umjetnosti, amatera, također ostavlja dojam. Kristian Kreković ime je koje će mi dugo odzvanjati u ušima", izjavila je posjetiteljica Vlatka Glasnović.

Dva krajolika iz spomenute obiteljske zbirke, dosad nepoznata u opusu "najvećeg europskog portretista 20. stoljeća", zauzela su posebno mjesto na izložbi: prikazuju kuću na obiteljskom imanju i put obasjan zrakom jutarnjeg sunca kao pogled u vedriju budućnost koja ga čeka u svijetu dalekom od neprežaljene domovine: zato je švedskoj djevojčici u ruke tutnuo kiticu crvenih (ruže), bijelih (đurđice) i plavih (potočnice) cvjetova zavezanih hrvatskom trobojnicom!

Fantastično zanimljivo

Pripovijest o tužnom životu velikog hrvatskog slikara Kristiana Krekovića, čijim se djelima Odsjek iseljeničke baštine Hrvatske matice iseljenika iz Zagreba u suradnji s partnerskim kulturnim ustanovama bavi već posljednjih sedam godina i koja nam uvijek iznova bude udivljenja prema njegovu opusu, na najsjajniji način zaokružena je ovom švedskom epizodom u kojoj su zdušno zajednički djelovale vrijedne predstavnice institucija Hrvatske i Švedske, kako je na otvorenju istaknula i veleposlanica Republike Hrvatske u Švedskoj Anica Djamić: "Jedan važan projekt na kojem smo s Hrvatskom maticom iseljenika iz Zagreba i Savezom hrvatskih društava u Švedskoj (predsjednica Diana Vukušić) radili tri godine, upravo je ugledao svjetlo dana. Na to smo posebno ponosni jer je uspješno povezao institucije hrvatske države (Središnji državni ured za Hrvate izvan Republike Hrvatske - glavni tajnik Zvonko Milas) u Hrvatskoj i Švedskoj na predstavljanju slikara izuzetne osobnosti i životnoga puta -€“ Kristiana Krekovića."

Izložbu su nakon otvorenja sutradan mogli razgledati i mnogobrojni sudionici 37. Smotre hrvatske kulture, a u dvorani Veleposlanstva Republike Hrvatske u Stockholmu autorica i inicijatorica projekta Ljerka Galic iz Hrvatske matice iseljenika održala je "fantastično zanimljivo predavanje o jednom možda ne toliko poznatom hrvatskom umjetniku -€“ portretistu Kristianu Krekoviću. Tisuću puta hvala! Jedan dobar prijedlog i rijetko zanimljivo predavanje". Tako je napisao posjetitelj Z. Živković.

Ljerka Galic

Izvor mojahrvatska.vecernji.hr



August Schmitz, Sweden 1948, portrait by Kristian Kreković.
Photo by the courtesy of Ljerka Galic.


Mrs. Schmitz, 1948, portrait by Kristian Kreković.
Photo by the courtesy of Ljerka Galic.


Mrs Ljerka Galic of the Croatian Heritage Foundation (Hrvatska matica iseljenika)


SKÅNSKA DAGBLADET, 24.X.1949., Dvije tisuće slika će ukrašavati budući svjetski centar

Kristian Krekovic

Croatia - Overview of History, Culture, and Science